Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjälp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkät som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens på 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkäten fick respondenterna ta ställning till påståenden rörande sin organisation och sin närmaste chef. Resultatet visade att ju lägre continuance commitment är gentemot närmaste chef, desto högre är Affective commitment gentemot organisationen.

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriär än att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan då arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen så att denne stannar kvar? Denna studie handlar om känslomässigt engagemang, så kallat affective organizational commitment, och är en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta förskolepedagoger/arbetsledare samt två anställda inom Human Resources (HR) avdelningen på Stockholms stad undersöktes känslomässigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt känslomässigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.

Purpose: The purpose of this paper is to contribute with knowledge regarding the connection between the socialization process and the organizational commitment perceived by junior accountants. Based on Van Maanen and Schein's (1979) model, we intend to identify and describe how selected socialization strategies affect junior accountants? perceived affective, continuous and normative commitment during the initial five years in the firm.Research methodology: Semi-structured interview was chosen as the key approach for gathering essential data. Interviews were conducted at three major accounting firms with a total of eight interview participants. The study has a qualitative approach because of the ability to go in depth on the studied phenomenon.Conclusion: The socialization process consists of individual, informal, sequential, fixed, serial, and investiture strategies.

En anställds erfarenheter av arbetet påverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dåliga erfarenheter sänker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en känslomässig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  Människor som känner starkt för sitt arbete uppvisar också mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism är en negativ  attityd mot det anställande företaget. Syftet med arbetet är att belysa förhållandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anställningstid påverkar dessa.

Det här arbetet studerar med hjälp av en attitydundersökning förhållandet mellan anställdasoldater och Försvarsmakten i syfte att utveckla förståelsen för soldaters commitment till sinarbetsgivare. Frågeställningen lyder Hur ser soldaters relationer ut till arbetsgivarenFörsvarsmakten? Arbetets teoretiska grund hämtas i begreppet relationship commitment och närmare bestämtden del som benämns attitudinal commitment. Den begreppsdefinition som nyttjas bygger ihuvudsak på Meyer och Allens (1991) tre komponenter av relationship commitment, det villsäga Affective commitment (känslomässig), continuance commitment (kalkylativ) ochnormative commitment (normativ). Begreppsdefinitionen inkluderar även åtta påverkansfaktorer som var och en ges en tydlig knytning till respektive komponent avrelationship commitment.

Makt samt organisatoriskt commitment är två väsentliga begrepp gällande ett företags ledarskap och deras anställda. Ledarskapets kärna utgörs av den influens ledargestalten har över sina underordnade och begreppet makt ska för ledaren fungera som ett drivmedel gällande hens influens. Det gäller således för ledargestalter att tillämpa makten i syfte att influera sina anställda mot organisationens uppsatta mål. För att lyckas få de anställda att sträva efter samma mål som organisationen satt upp samtidigt som de ska arbeta för att få kompetent arbetskraft att stanna krävs det av ledaren att hen kan främja organisatoriskt commitment bland de anställda. Syftet med studien är därmed att utifrån positioneringsmakt och kunskapsmakt analysera hur ledare för ett konsultföretag skapar affektivt, kalkylerande och eller normativt commitment hos sina anställda.Då studien avser att inge en djup och grundlig förståelse gällande dess syfte tillämpas en fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv ansats.

Dagens organisationer verkar på en marknad präglad av hård konkurrens om såväl marknadsandelar som kompetent personal. Detta ställer krav på kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta är commitment, som beskriver den anställdes bindning till organisationen. Individens värderingar i förhållande till commitment är delvis outforskat. Individualism är ett ramverk av värderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper.

Previous research has shown that there is a relationship between trust and organizational commitment. Our research questions were if the three trust-variables ability, benevolence and integrity predict organizational commitment differently. Further we examined if the length of employment affected the relationship between benevolence and organizational commitment. Due to the fact that past studies has shown that benevolence develop during a longer period of time than do the other trust-variables. We made a survey using questionnaires (n=50) in a ?caretaking facility? and using a multiple regression analysis we found that ability was a significant predictor (p=0.032) for organizational commitment.

Teorin om Leader- Member Exchange antar att en chef differentierar mellan olika anställda i arbetsgruppen, vilket därav kan kännas av i arbetsplatsomgivningen. Ett högt utbytesförhållande med chefen har visat sig få betydande konsekvenser inom en organisation. Utifrån det kan det vara viktigt att chefen upplevs som jämlik. Denna studie undersökte hur chefen brukar differentiera förhållningssätt gentemot olika anställda samt om chefen uppfattas som jämlik, detta för att utröna vilken påverkan det har på commitment till organisationen, och till arbetsgruppen. Beroende på om avdelningscheferna skiljer sig åt beträffande uppfattad jämlikhet undersöktes om anställdas commitment skiljer sig åt mellan avdelningarna.

The purpose of this study was to examine the relation between self-determination theory and its three basic needs: competence, autonomy and relatedness, and commitment to change in an organizational change. Another purpose was to examine if the quality of the communication and the effects on the organization and way to work can predict commitment to change. Considering that organizational changes is very common today there is an interest to ease and improve the change process. The survey contained the scales Commitment to change scale and Basic need satisfaction at work scale and the participants were 39 office-workers who recently had gone through an organizational change. The result indicated that it?s possible to predict commitment to change from self-determination theory, communication and effects on organization and way to work.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation.

En bemanningsanställd har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsättningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur det upplevs att vara anställd i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus på organisationsriktad commitment och socialt stöd. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer med sju anställda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag.

This field study examined how elderly and cognitively disabled people used and experienced a social companion robot. The following pages explores the questions: Which are the physical, social and affective qualities during the interaction? The aim was to through observations see how qualities of interaction could activate different forms of behavior. The results show that motion, sound and the eyes together created communicative and emotional changes for users who felt joy and were willing to share the activity with others. The robot stimulated to some extent users to create their own imaginative experiences but often failed to involve user or group for a long time and was also considered too large and heavy to handle..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som leder till kunskapsflykt och vilka metoder svenska företag som är verksamma i Kina kan använda sig av för att öka organizational commitment. Metod: Uppsatsen har en abduktiv ansats och ett företagsekonomiskt perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer utförda med representanter för svenska företag som verkar i Kina samt en expertintervju. Vidare utgår studien från litteratur och vetenskapliga artiklar, framförallt inom teoriområdena organizational commitment och kultur. Resultat: Undersökningen resulterar i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

Fusioner och förvärv har varit ett populärt sätt för företag att växa sedan ett par decennier tillbaka. Sammanslagningar är ett potentiellt effektivt sätt för organisationer att öka marknadsandelar, skapa stordriftsfördelar, få tillgång till ny teknik eller öka intäkter. Samtidigt innebär de ofta omfattande organisatoriska förändringar, vilket enligt statistiken leder till att fler än varannan fusion eller förvärv slutar med att företagen skiljs åt. Omorganisationer kan skapa oro och konflikter, vilket i sin tur leder till lägre employee commitment bland de anställda. Employee commitment är den attityd som existerar hos den anställde när dennes identitet är i linje med själva organisationen eller när organisationens mål blir integrerade med individens personliga mål.Syftet med denna studie är att undersöka hur tre valda företag arbetat för att förbättra employee commitment i samband med en fusion eller ett förvärv.